Annons:

Ny studie: Skolkuratorn har nyckelroll för barn på landsbygden

Emma Ottosson har studerat ett samverkansarbete mellan elevhälsan och en fritidsgård i en landsbygdskommun. Foto: Pressbild

Ny studie: Skolkuratorn har nyckelroll för barn på landsbygden

För att barn och unga som behöver socialt stöd ska tas om hand på rätt sätt behöver olika professioner i barnens närhet tid att bygga relationer och möjligheter att samarbeta med varandra. Det visar en ny avhandling från Campus Västervik och Högskolan Väst, som lyfter att det framför allt är skolkuratorer som behöver få utökade resurser. 

Annons:

Emma Ottosson, licentiat i arbetsintegrerat lärande, har studerat ett samverkansarbete mellan elevhälsan och en fritidsgård i en landsbygdskommun.

I ett pressmeddelande från Campus Västervik berättar hon om studien som lett till avhandlingen ”Organisering av socialt stöd till barn och unga – samverkan mellan elevhälsoteam och fritidsgård”.

– Jag har bland annat undersökt hur samarbetet har möjliggjort för de vuxna som möter barnen att identifiera och fånga upp de barn som är i behov av stöd och sedan hjälpa dem att själva söka rätt form av stöd, säger Emma Ottosson i pressmeddelandet.

Skolkuratorns centrala funktion på landsbygden

Ett resultat av studien är vikten av att skolkuratorer får tillräckligt med resurser och utrymme.

– Skolkuratorerna är de professionella inom socialt arbete som ofta finns närmast barn som bor på landsbygden. Samtidigt är inte skolkuratorn en resurs som tas till vara tillräckligt mycket.

Emma Ottosson hänvisar till att många kuratorer måste dela sin arbetstid mellan flera skolor och därför inte har den tid som krävs för att bygga relationer på ett sätt som kanske gör att barnen vill öppna upp sig om problem. Hon lyfter också att skolkuratorer saknar övergripande metoder och ramar för hur arbetet ska se ut.

– Lärare har läroplanen att förhålla sig till och en skolsköterska följer ett program i sitt arbete. Skolkuratorn har ingen motsvarande ram att arbeta inom.

Samarbete ger fördelar

En lösning kan vara att elevhälsan samarbetar med den lokala fritidsgården, vilken kan leda till flera fördelar, menar hon. Till exempel att fritidsledare, som ofta står nära de barn och unga som kommer till fritidsgården, kan vara en länk till skolkuratorn. Samtidigt har inte fritidsledarna kompetens för att ge socialt stöd, vilket kuratorerna kan hjälpa dem med.

– Det är en process för barn att be om hjälp, en process som behöver tid och tillit till de vuxna. Behov av stöd kan visa sig genom olika pusselbitar, som vuxna inom olika verksamheter kan behöva samarbeta kring för att skapa en helhetsbild av, säger hon i pressmeddelandet.

Genom utökade resurser till elevhälsan samt samarbete mellan skolkuratorer och fritidsledare, kan mer tid läggas på förebyggande arbete i stället för att endast hantera akuta situationer, tror Emma Ottosson.

– Genom förebyggande arbete ges utrymme att lära barnen att de är värda tiden och stödet de kan få när de har olika problem.

Forskarstudierna har gjorts på Campus Västervik samt Institutionen för individ och samhälle vid Högskolan Väst.

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt