I dag är det fettisdagen och köps det flera miljoner semlor. Alla har inte möjlighet att gå ut och handla sina semlor, främst de som bor på ett särskilt boende. Då är det så praktiskt ordnat att kockarna i kommunens tillagningskök bakar semlor den här dagen.
Sanna Ackrell som jobbar som kock på Rosavilla startade tisdagsmorgonen tidigt med att göra semlor som ska serveras som efterrätt vid dagens lunch.
Redan vid klockan sju i morse var bullarna klara, grädden vispad och mandelmassan färdig. Det var bara att montera ihop semlorna.
- I dag serveras sparrissoppa eller flygande Jakob till lunch. Där efter får de som vill en semla.
Drygt 100 vanliga semlor gör Sanna till den här dagen.
Vid sidan av Sanna pågår ett annat arbete med en annorlunda semla. En lakritssemla. Bullen smakar lakrits och istället för grädde är det chokladkräm, men mandelmassan är den vanliga. Det är inte alls så många som 100 semlor som görs, 20 stycken får räcka till de som är modiga och vågar utmana traditionerna.
Sedan 1200 – talet
Första gången som det finns dokumenterat att svenskarna åt fastlagsbulle, som inte såg ut som dagens semlor, finns redan på 1200-talet. I slutet av 1600 -talet beskrivs hetvägg, fastlagsbulle som serveras med varm mjölk, innan grädden kom in i bilden. Den semla som vi idag känner den traditionella semlan, med grädde och mandelmassa kom in i Sverige på 1800 – talet.
Fettisdagen är en gammal kristen tradition som kommer ur fastlagen. Då skulle man äta fett tre dagar innan fastan, som pågår 40 dagar innan påsk.