Johannes Regell (SV) ville få svar på frågan om enprocentmålet
Johannes Regell (SV) hade lämnat en interpellation (fråga) till kommunalrådet Dan Nilsson (S), om en procentmålet för kommunala nämnder, som ska innebära förbättringar i verksamheten. Något tydligt svar fick han inte, däremot väcktes det ytterligare frågor.
I sin interpellation skrev Johannes Regell att sedan 2015 fram till 2019, har Barn – och utbildningsnämnden lagt 32 miljoner kronor i enprocentmålet, till förbättringsåtgärder. Totalt i kommunen har nämnderna i kommunen lagt 80 miljoner kronor till förbättringsarbete.
Frågorna som Regell ställde till Dan Nilsson var:
· Var har pengarna tagit vägen?
· På vilket sätt har förbättringsarbetet inneburit att verksamheterna förbättrats?
Dan Nilsson svarade att det varje år satsas på olika delar av skolan. Det kan vara rimligt att ompröva och effektivisera organisationen.
- Barn – och utbildningsnämnden har kontinuerligt skruvat upp elevpengen i paritet med löneutvecklingen för lärarna, sa Dan Nilsson.
Johannes Regell var inte alls nöjd med det svaret.
- Är det inte märkligt att när jag ställer två konkreta frågor får jag inget riktigt svar. Är det så här som de styrande svarar de styrda? Ni har berövat barn och lärare 32 miljoner kronor under de senaste fem åren.
Regell menar att det inte är en besparing att göra klasser mer trångbodda, det är istället en försämring av arbetsmiljön.
Dan Nilsson försvarar beslutet om att låta en procent av nämndernas budget läggas i en pott.
- Jag var med när vi för ett antal år sedan var tvungna att fatta tuffa beslut om skolan. Jag vill inte hamna där igen. Jag vill också säga att Västerviks kommuns grundskola kostar cirka 40 miljoner kronor mer än jämförbara kommuners skolor. Tyvärr så är din syn på finansiering, Johannes, att någon annan ska stå för kostnaderna
Regell var ändå inte nöjd men svaret.
- Var har pengarna gått till? Du glider bara undan. Är det här det bästa svar som du kan ge?
Regell fick stöd av Hjalmarsson (M)
Förslaget om att spara en procent av nämndernas budget, utarbetades av Harald Hjalmarsson (M) och Tomas Kronståhl (S) för flera år sedan. Harald Hjalmarsson tog i måndagseftermiddag Regells parti.
- Tyvärr är den här interpellationen motiverad. Vi måste kunna redovisa var pengarna har tagit vägen. Det skulle inte vara så svårt att ta fram de siffrorna. Vi vet att det behövs mycket förbättringar i skolan och det vore på sin plats att få det redovisat idag var pengarna har använts till, vi i moderaterna har efterlyst ett svar sedan tidigare.
Tomas Kronståhl (S) försvarade en procentmålet och påminde om att kommunen satsade en procent i ökat lönelyft för lärarna utöver det parterna kommit fram till.
- Det kostade 75 miljoner kronor. Bara under 2016 och 2017 satsade kommunen 40 miljoner kronor extra på skolan. Vi har högre kostnader för vår skola än jämförbara kommuner därför att vi anser att skolan är viktig.
Regell anser att det är förlegat att enprocentmålet finns kvar.
- Det finns idag inte mer luft att pressa ut ur systemet. Det går inte längre att effektivisera mer.
Andreas Rindbäck – Wallin (V) välkomnade Regells argumentation.
- Det är dags att lägga pappren på bordet. Det är kanske bättre att ta bort enprocentmålet och lägga tillbaka de pengarna till nämnderna eller att lägga de på andra satsningar inom kommunen.
Dan Nilsson menar att det kämpas varje dag inom skolan.
- Allt är inte fulländat, det finns förbättringsarbeten att göra, men vad ska vi göra, en skattehöjning är det rätt väg att gå?
Johannes Regell blev inte nöjd med svaren han fick av Dan Nilsson.
- När ska vi börja ta ansvar för våra nämnder och verksamheter i den här församlingen, sa han.