Att förlora fotbollsmatcher svider alltid. Men den här sved nog lite extra för IFK Västervik. Tabelljumbon, som förra veckan släppte in hela nio mål, var med på ett helt annat sätt den här helgen.
Efter en spelmässigt mycket jämn första halvlek var de blåvita ändå i underläge. Rimforsa utnyttjade en av sina relativt få chanser och tog ledningen med 1-0 efter knappt 20 minuter.
Både Anton Vesterberg och Eddie Lundin hade chanser att näta för hemmalaget. Inte minst Lundin, men hans avslut räddades av Rimforsas målvakt.
– Första är helt okej och det är ganska öppet. De får målet, men vi viker inte ned oss, utan krigar på, säger lagkaptenen Victor Heiskanen.
Hittade kvitteringen
IFK, som hade många spelare tillbaka jämfört med den gångna helgen, trummade på i andra halvlek. Logiskt kom också ett kvitteringsmål. Efter dryga timmen spelad på Bökensveds fina gräsmatta kunde Anton Vesterberg skjuta 1-1 med ett vänsterskott utanför straffområdet.
Skulle det äntligen bli segerjubel i division 3? Målet gav IFK energi och känslan var att den första trepoängaren kunde vara på väg in på kontot.
Men – ett rätt stort men – var att nyckelspelare efter nyckelspelare började visa trötthetstecken. Nils Söderquist fick kramp i båda benen och fick bytas ut. Även målskytten Vesterberg fick bytas ut och Kliton Bakiu signalerade också mot bänken.
– Det känns som att vi har hela andra halvlek. De ställer om någon gång, men vi får 1-1 och man väntar på 2-1. Jag vet inte vad jag ska säga. Vi blir trötta och har inte riktigt bredden. Det blir lite mycket byten och sista tio vill vi ha poängen vi har, fast vi behöver trean. Vi får inte in den och har lote för dålig kvalitet i de avgörande lägena. Det är några tidiga inlägg och hörnor, och vi är inte där och räcker inte ända fram, säger Heiskanen.
Tyngsta hittills
Från ingenstans skulle också en riktigt tuff smäll komma. På tilläggstid fick Rimforsa inkast precis på offensiv planhalva. IFK gick bort sig och bara sekunder senare var det 1-2.
– Vi blir heta och ska springa framåt på ett inkast defensivt... Det är lärdomar man måste få, men goda råd börjar bli dyra, säger Heiskanen, som tydligt visade att han inte var nöjd med det som skedde.
Är det den tyngsta förlusten hittills sett till hur matchen var?
– Det får man säga, sett till spel och chanser. Vi får rättvist 1-1 och viker inte ned oss, men det vill sig inte.
"Story of my life"
Avståndet växer nu bara mer och mer till säker mark.
– Nu har de 13 poäng och vi är kvar på två... Det är bara att ta en träning i taget. Det känns som "Story of my life" det här året. Jag vet inte om jag förlorat så här mycket tidigare. Det är en ny situation, men den måste hanteras. Vi har några äldre, rutinerade och det gäller att alla chippar in och biter i varje träning. Vi får ingen energi när vi inte vinner några matcher.
Hur mycket är självförtroende?
– Det känns som att det är det. Vi får en mot en-lägen och många inlägg, som brukar sitta på läppen, men vi slår bort dem och jag slår också bort helt meningslösa bollar. Det är brutalt jobbigt.
Ingen föll ur ramen i IFK Västervik, men Awet Shambel Habtu och Nils Söderquist var klart bäst. HÄR finns tabellen.