Men att inte vindkraften skulle ha en betydelse stämmer inte. Och den låga verkningsgraden vid vätgas-användning är inte relevant för Sverige då det inte är så den är tänkt att användas.
Svenska Kraftnät har i sin senaste ”Långsiktig marknadsanalys, 2026” studerat framtida elsystem med betydligt högre elanvändning än idag. Där har man fyra olika scenarier för framtiden. I samtliga scenarier (sidan 64) ökar vindkraften till minst det dubbla till år 2050. Även i de scenarier med mer kärnkraft.
*
När det gäller användningen av vätgas i Sverige, och som en del i elkraftsystemet, så är tanken inte att göra vätgas och sedan el från vätgasen. Vätgasen ska istället användas i industrin för att göra den koldioxidneutral. Man tillverkar då först vätgas i elektrolysörer som kräver stora mängder elkraft, och sedan används vätgasen i olika typer av industrier.
Man kan då ha ett vätgaslager mellan elektrolysörerna och den användande industrin. Detta gör att man kan välja när man ska tillverka vätgasen, på samma sätt som man kan välja när man ska ladda sin elbil. Dessa lager innebär att vätgasanvändningen väsentligt ökar flexibiliteten i elsystemet vilket underlättar användandet av större mängder vindkraft. Vätgaslager gör även att elkraften till vätgastillverkningen blir billigare eftersom man inte använder timmar med dyr el som till exempel vid kallt väder och låg vind.
*
Det intressanta för Sverige och för enskilda konsumenter är inte tillgången till vind vid ett visst tillfälle eller antal timmar utan vind. Det intressanta är att man får el när man trycker på on-knappen, även en kall februarimorgon. Risken för effektbrist har studerats i rapporten av Svenska Kraftnät och kan hållas på en låg nivå, se sidan 105-106 där det förklaras med ”Resurstillräckligheten i framtiden i Sverige är bättre jämfört med t.ex. resultat för år 2035”.
Det är hela systemets utveckling, inklusive olika typer av flexibilitet, som är centralt. Som Svenska Kraftnät visar så är det fullt möjligt att ha ett svenskt kraftsystem med minst dubbelt så mycket vindkraft och även klara leveranssäkerheten.
Lennart Söder
Professor emeritus i elkraftsystem, KTH