Sjölander återkommer flera gånger i sina inlägg till vad vi kan kalla för ”åldersutmaningen”. Åldersutmaningen är inget nytt koncept i svensk politik, den säger i korthet att det är ett stort problem att allt fler äldre skall försörjas av (relativt sett) färre arbetande. Politiker på olika nivåer hävdar att om inget görs ”kommer vi inte klara av välfärden i framtiden”.
Inget annat parti än Socialisterna reagerade på detta under debatten. Sjölander hejades istället på av Sverigedemokraterna som menar att vi behöver höja pensionsåldern. SD förenar sig i ”åldersutmaningen” med övriga etablerade partier.
Stämmer då detta, stämmer det att vi måste arbeta längre alternativt sänka våra förväntningar på välfärden? Svaret är nej! Resonemanget om åldersutmaningen bygger på ett grundläggande fel, som faktiskt är så uppenbart att det är konstigt att det behöver påpekas;
Vi lever i en modern kapitalistisk ekonomi, våra välfärdstjänster betalas med pengar - ur den rikedom, vi som arbetar skapar. Det är alltså inte hur många som arbetar i relation till hur många som inte gör det som är den relevanta frågan. Den relevanta frågan är givetvis om rikedomarna som skapas växer eller inte och såklart hur de fördelas!
För enkelhetens skull kan vi mäta rikedomarna i BNP. Sveriges BNP 1981 var 2 175 miljarder kronor och mer än fördubblades till 5 000 miljarder kronor 2019. Rikedomarna - som vi kan använda till pensioner, välfärd för gamla och unga, löner och arbetsmiljö samt satsningar i bostadsbyggande och infrastruktur - har aldrig varit större!
Vad Västerviks moderater och sverigedemokrater alltså ägnar sig åt är att sprida en lögn vars syfte är att under sken av tvingande nödvändighet motivera försämringar för oss som arbetar. Hade vi fördelat rikedomarna likadant idag som 1981 hade vi haft 150 miljarder kronor mer årligen till vår gemensamma välfärd och annan samhällsnytta. Det är lika mycket som två försvarsbudgetar! Fundera på den siffran en stund.
Detta är vår tids verkliga kris. Det är en klassamhälles-utmaning som yttrar sig i döende landsbygd, otrygghet, bostadsbrist, förfallande infrastruktur, nedskärningar, arbetslöshet, låga pensioner och allt mer slitsamt arbetsliv (hur skall vi ens orka arbeta till nuvarande pensionsålder!?).
För oss socialister är saken klar, vi står mot alla partier som med hot och rädsla vill tvinga oss arbetare att arbeta hårdare för mindre. Vi står mot alla partier som säger att vi inte har råd med en god välfärd åt barn, unga och gamla. Vi som arbetar skapar tillsammans rikedomarna, låt oss slåss för vår rätt att ta del av dem också!
Johannes Regell,
Socialisterna - Välfärdspartiet