Stabilt läge för nämnden – så mycket höjs ersättningarna

De prestationsbaserade statsbidragen – som betalats ut för att Västervik har minskat antalet timanställda och ökat antalet heltidsanställda – landade på över 30 miljoner kronor för Västervik.

Årets resultat kommer därför bli extremt dopat. Istället för cirka 20 miljoner minus pekar prognosen för september på cirka 11,4 miljoner plus.

– Vi kan inte anställa fler personer för att vi får ett engångsbelopp och det kommer att bli ett tillskott i vår nämnds resultatutjämningsreserv och det är alltid bra. Vi vet inte alls vilka pengar det kan bli nästa år och ju bättre man blir desto svårare är det att förbättra sig ytterligare, säger socialchefen Joakim Nyman som utgår från att 2024 blir klart svårare:

– Det blir definitivt tajtare nästa år. I omvärlden är det många socialnämnder som har ekonomiska minusresultat. Utan statsbidragen i år är det lätt att räkna ut att det blivit ett underskott även hos oss och vi kan aldrig räkna med sådana här pengar igen.

Sommaren blev dyr igen

Svårigheterna att rekrytera medarbetare sommartid ledde till åtta miljoner i ökade kostnader i år. En hög summa såklart, men en miljon lägre än 2022.

– Det hade blivit underskott annars och det beror till stor del på personalkostnaderna inom äldreomsorgen. Det har sett ut så återkommande och nu har vi tagit initiativ från nämnden om en utredning att titta på detta på lång sikt, säger Marianne Hennel, moderat vice ordförande i socialnämnden.

Joakim Nyman:

– Vi har blivit effektivare, det går åt rätt håll. Under lång tid har funnits ett underskott i personalbudgeten som täckts upp av statsbidrag. Det är svårt att planera på sikt när det är tidsbegränsade statsbidrag.

Hennel vill att de extra stadsbidragen redovisas separat.  

– Vi pratar om att tydliggöra vad som är de extra statsbidragen i uppföljningarna. Vi behöver fokusera på den vanliga verksamheten för att vi som politiker ska kunna ge det stöd vi behöver.

En annan ekonomisk fråga för nämnden är uppräkningarna för verksamheterna som hamnar på 3,9 procent nästa år.

– Vi räknar upp vad utförare får för alla våra insatser förutom personlig assistans och har landat på 3,9 procent. Det handlar mycket om vad vi tror om löneutvecklingen, men också om kostnadshöjningar och inflation.