Nu har årets resultat av det lokala företagsklimatet kommit. I Västervik kommun fortsätter betyget att sjunka. Det sammanfattande omdömet i kommunen landar på 3,05 på en sexgradig skala. 2017 var det 3,40 men sedan dess har det blivit lägre och lägre. Det är under riksgenomsnittet.
På frågan om näringslivsklimatet har blivit bättre de senaste åren svarar 17 procent ja. 21 procent menar att det har blivit sämre och 52 procent tycker att läget är oförändrat. Resten vet inte.
"Är oroväckande"
Företagarna i Västervik, som har svarat på enkäten, ger 2,98 i betyg på frågan om kommunpolitikerna är positiva till företagande. Det är under riksgenomsnittet och det lägsta i kommunen på 18 år. Inte sedan 2002 har företagen ansett att kommunpolitikernas attityd gentemot företagandet varit så dåligt. När det gäller tjänstemännen är siffran ännu lägre, då landar det på 2,85. Däremot får media 3,38 i betyg när det gäller attityden mot företagande.
Företagarna ger kommunen betyget 3,20 när det gäller den kommunala servicen. Genomsnittet är 3,16. Dialogen mellan företag och kommunen hamnar på 2,96.
Tillgången på kompetens anses vara ett bekymmer bland företagen. Betyget landar på 2,58, vilket är lägre än snittet. När det gäller vägnät, tåg- och flygförbindelser blir usla 1,93 – långt under Sverigesnittet. Gällande mobilnät- och bredband är det dock mer positivt. Betyget hamnar på 3,82.
I hela länet får fem kommuner sämre sammanfattande omdömen av företagen jämfört med förra året.
– Att vi har goda villkor för företagen är avgörande för att vi ska kunna ta oss ut ur den nuvarande krisen så snabbt som möjligt. Att många kommuner får sämre betyg är oroväckande. Politiker och tjänstemän har stor makt att påverka det lokala företagsklimatet, men det kräver en ständig dialog där man är lyhörd för näringslivets behov, säger Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län.
Så många har funderat på att flytta
17 procent av företagen i Västervik har funderat på att flytta sitt företag. 78 procent har inte gjort det och fem procent vet inte. 45 procent känner i mycket hög eller ganska hög utsträckning konkurrens från kommunen, vilket är högt sett ur ett länsperspekiv, medan tolv procent känner konkurrens i låg eller mycket utsträckning.
47 procent anser att kommunens handläggningstid är rimlig i mycket hög utsträckning eller ganska hög utsträckning. Tre procent tycker att handläggningstidens rimlighet är mycket låg, 13 procent ganska låg och tre procent tycker inte att den är rimlig alls.
66 procent har i hög utsträckning eller åtminstone till viss del kännedom om hur kommunen arbetar för att förbättra företagsklimatet medan 24 procent inte har det alls.
Tolv procent företagarna har flera gånger känt tvekan inför att lämna in ett klagomål till kommunen av rädsla för att det ska påverka företaget negativt. 21 procent har känt det någon gång medan 36 procent aldrig känt det. 16 procent har aldrig haft behov att lämna in något klagomål.
– En god service är en konkurrensfördel för att locka till sig nya företag. Våra mätningar visar att runt var femte företag någon gång har funderat på att flytta sin verksamhet till en annan kommun med bättre företagsklimat, säger Ulrica Bennesved.
Vill man prioritera
Drygt hälften tycker att brottslighet i kommunen är ett problem för företagen i hög eller viss utsträckning. 44 procent tycker inte alls att det är ett bekymmer.
23 procent anser att brottsligheten mot företag har ökat, fem procent anser att den har minskat och 56 procent menar att den är oförändrad. 16 procent vet inte.
Störst risk ser man för bedrägerier, 69 procent menar att risken för bedrägeri är hög. Varannan ser risk för skadegörelse. 40 procent anser att risken för rån och inbrott är hög. Fyra procent ser ingen risk alls.
När det gäller vad kommunen ska prioritera anser 57 procent att det behövs förbättrad lokal infrastruktur, varannan vill se bättre dialog och förståelse mellan kommunen och företagen.
I vanlig ordning får Mönsterås kommun det högsta sammanvägda betyget i Kalmar län. Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna kommer i höst. Enkäten skickades ut före coronakrisen.
Fotnot: Politikernas svar är från 2019, vilket inte framgått tidigare i artikeln.